Framtidssäkra eller gå under - så löd rubriken till en artikel skriven av Grant Thornton. Artikeln beskriver inledande hur Covid-19:s intåg fört de framsteg världen gjort med FN:s 17 hållbarhetsmål bakåt. Bortsett från målen om klimatförändringar och biologisk mångfald var arbetet med hållbarhetsmålen efter många år äntligen på rätt väg. Men som vi nu 2021 kan se svart på vitt har Covid-19 påverkat vår värld och oss människor på ett vis som vi för ett år sedan aldrig hade kunnat föreställa oss. Den extrema fattigdomen har åter ökat, hungerkrisen fortsätter plåga och jämställdhetskampen vacklar, för att bara nämna några bieffekter av pandemin. Artikelns start är tung, kanske främst för att den konstaterar fakta. Men vidare går den över i en mer hoppfull ton. Samtidigt som man inte kan förneka den mörka sanningen med Covid-19:s bieffekter menar Grant Thornton att det finns en ljusglimt. Mitt i allt detta vill företag mer än aldrig förr stärka sitt hållbarhetsarbete och ta sitt ansvar för vår världs utveckling. Fler investerare vill satsa på hållbara företag. Hanna Grahn, Senior Sustainability Specialist på private equity-bolaget EQT, menar att många företag ser över sina värdekedjor och att klimatfrågan får ett stort fokus. I samma linje går Martin Söndergaard, forskare på Handelshögskolan i Stockholm. I sitt forskningsprojekt baserat på hur företag kan koppla hållbarhet till lönsamhet menar Söndergaard att det handlar om att påverka vad olika intressegrupper tycker och tänker om företaget. Vill investerare satsa på hållbara företag lönar det sig att som företag kommunicera ett hållbart beteende och tankesätt. Och det går tydligt att se att företags ändrade beteende inte endast är bra, det är nödvändigt. Som Grant Thornton säger: Den uppskattade kostnaden för att nå FN:s globala mål är 5-7 biljoner dollar per år. Detta är pengar som till drygt 90% finns i finansmarknaden, private equity och i investeringsfonder. Lagar på området tyder även de på en utveckling åt rätt håll. Sedan årsskiftet 2017/2018 ska medelstora och stora svenska företag hållbarhetsredovisa. Kravet har sin grund i ett EU-direktiv där minimikravet är att företag med minst 500 anställda ska hållbarhetsredovisa. Sverige har valt att halvera denna siffra. Detta innebär att företag som uppfyller minst två av följande tre kriterier omfattas: (1) har fler än 250 anställda, (2) har en omsättning på över 350 miljoner kronor, (3) har en balansomslutning på över 175 miljoner kronor. Linda Mannerby, hållbarhetsansvarig på Grant Thornton, menar dock att även mindre företag påverkas av kraven. Detta då de större företagen kan ställa krav på sina möjliga samarbetspartners att även de ska arbeta hållbart. Hostini uppfyller inte något kriterium som innebär att vi ska hållbarhetsredovisa. Vi har 13 anställda, inte 250. Vår omsättning är inte över 350 miljoner (än), och vi har inte en balansomslutning på över 175 miljoner kronor. Vi är som man säger: ett nystartat småföretag. Men det stoppar inte oss från att dra vårt strå till stacken och arbeta mot en mer hållbar framtid. År 2020 gick vi ut med vårt samarbete med välgörenhetsplattformen Milkywire. Detta går ut på att Hostinis kunder förbinder sig att av sina hyresintäkter donera en viss procent till Milkywire. Denna procent matchas sedan av Hostini med upp till 5%. Förra året donerade vi 14 991 kr till Milkywire, och då påbörjades samarbetet på hösten 2020. Och området fortsätter att ständigt utvecklas. Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen har utsetts att leda en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper, IOSCO. Målet är att förbättra hållbarhetsrelaterade information från företag och kapitalförvaltare så att informationen går att jämföra. På detta vis kan investerare lättare välja att investera i företag som satsar på- och bidrar till en hållbar utveckling. Bortsett från att företag som arbetar hållbart ser mer attraktiva ut i en investerares ögonen finns det även andra utomstående faktorer som gör ett hållbart arbete lönsamt. Finansmarknaden arbetar för att ställa om enligt en ny taxonomi. Denna innefattar att bankerna än mer ska arbeta för att företag som påvisar en hållbarhetsutveckling ska gynnas, exempelvis genom att kunna ta del av förmånligare lån. Astrid Lindgren sa det bäst: är man stark måste man vara snäll. Vi företag har ett ansvar gentemot varandra och vår värld att arbeta hållbart. Vi ser fram emot en framtid där hållbarhet är en integrerad och självklar del av företags arbete. All fakta ovan som inte rör Hostinis egen verksamhet är tagen ur Grant Thorntons artikel “Framtidssäkra eller gå under”. Läs hela artikeln här:
Photo cred: Matthew Smith